Historisk bakgrund

Historien bakom Sales and Operations Planning (S&OP) kan spåras tillbaka till 1950-talet då APICS (The Association for Operations Management) grundades. APICS var en av de första organisationerna som identifierade behovet av att integrera produktion och försäljning inom företag för att skapa en mer effektiv planeringsprocess.

Under 1960-talet utvecklades konceptet "Material Requirements Planning" (MRP) som använde datorteknik för att planera produktionen och styra lagerbehovet. MRP var en viktig förutsättning för att utveckla S&OP-processen, eftersom den möjliggjorde en mer detaljerad produktionsplanering.

Under 1970-talet började företag att använda S&OP-processen för att samordna försäljning och produktion. Procter & Gamble var ett av de första företagen som implementerade S&OP, vilket ledde till en betydande förbättring av planeringsprocessen och en minskning av förseningar och överproduktion.

Under 1980-talet växte intresset för S&OP och användningen spreds över fler företag och branscher. Oliver Wight var en av de ledande konsulterna inom S&OP-området och utvecklade en modell som har blivit en standard inom S&OP. Modellen omfattar fyra steg: sammanställning av en efterfrågeplan, produktionstaktplanering, resursplanering och produktionsplanering och -kontroll.

Under 1990-talet blev S&OP alltmer integrerad med företagsstrategin och det blev tydligt att S&OP var en viktig process för att uppnå lönsamhet och kundnöjdhet. Under 2000-talet har användningen av S&OP fortsatt att växa och S&OP-processen har utvecklats ytterligare för att integrera andra funktioner inom företaget, som marknadsföring och logistik.

Sammanfattningsvis har S&OP utvecklats genom en kombination av teori och praktik, med betydande framsteg i datorteknik och processutveckling. S&OP har blivit en viktig process för att samordna försäljning och produktion, optimera produktionskapacitet och lagerstyrning, och uppnå hög kundservice och lönsamhet.